Hälsa
   

Hälsa

1. Vilka av dessa faktorer har störst betydelse för en god hälsa?*

Rätt svar:

Utbildning ökar möjligheterna till egen försörjning och en trygg tillvaro, vilket i sin tur ger större möjligheter att påverka sina egna levnadsförhållanden. Högre utbildning hänger ofta ihop med fler valmöjligheter. Diskriminering påverkar individers livsvillkor och handlingsutrymme negativt, vilket i sin tur påverkar hälsan negativt.

Utbildning är den faktor som påverkar hälsan mest. Ju mer utbildning, desto bättre hälsa. I kommuner och områden där många har högskoleutbildning, jobb och bättre ekonomi är hälsan generellt sett bättre och den förväntade livslängden högre. Att kvinnor och män lever olika länge kan därför bland annat förklaras av att en högre andel av kvinnorna har eftergymnasial utbildning och att män och kvinnor har olika levnadsvanor.

Levnadsvanor är inlärda utifrån normer och värderingar och det ligger i vår natur att i hög grad välja de vanor som vår omgivning har.

Den direkta kopplingen mellan utbildning och hälsa handlar om att ju mer kunskap och information individen har, desto större sannolikhet att hen väljer en mer hälsofrämjande livsstil när det gäller kost, motion, tobak, alkohol etc. Klassiska välfärdssjukdomar som exempelvis högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke och diabetes är mindre förekommande bland högutbildade jämfört med lågutbildade.

Den indirekta kopplingen handlar om utbildning och arbete. Ju längre utbildning en individ har, desto större är sannolikheten att hen har ett arbete med möjlighet att påverka arbetsinnehållet, har lägre arbetsmiljörisk och där negativ stress är mindre vanligt.

Invånare i Norrbotten har kortare medellivslängd än riket (framför allt männen). Norrbottningar med lång utbildning förväntas leva fem år längre än de med kort utbildning.

Hälsan är ojämlikt fördelad inom och mellan olika grupper i samhället. De grupper som i högre grad än andra uppger att de utsätts för kränkande bemötande och att bemötandet är orsakat av en eller flera diskrimineringsgrunder upplever en sämre hälsa.

Den ojämlika hälsan kan sammanfattas enligt följande:

-Äldre personer upplever i högre grad än yngre personer sin hälsa som dålig, medan yngre personer generellt sett upplever sämre psykisk hälsa än äldre personer.

-Kvinnor upplever generellt sett sämre hälsa än män.

-Hälsan är generellt sett sämre för de personer som är födda utanför Norden i jämförelse med de personer som är födda i Sverige eller i Norden.

-Hälsan är generellt sett sämre bland homo- och bisexuella än bland övrig befolkning.

-Hälsan är generellt sett mycket sämre bland transpersoner än bland övrig befolkning.

-Hälsan är generellt sett sämre bland personer med funktionsnedsättning än bland övrig befolkning, även om det finns stora variationer inom gruppen funktionsnedsatta.

Det finns samband mellan diskriminering och ohälsa, både psykisk ohälsa och fysisk ohälsa (exempelvis hjärt-kärlsjukdomar) eller ohälsosamma levnadsvanor (förhöjd konsumtion av tobak, alkohol, narkotika).

Alkoholmissbruk och cigarrettrökning visar sig kunna fungera som ”flyktbeteende” för att dämpa den stress som diskriminering orsakar. Förträngning av aggressiva känslor i samband med diskriminering ökar risken för högt blodtryck. Mer passiva reaktioner på diskriminering verkar kunna få långsiktiga effekter för hälsan, till exempel i form av högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.

Diskriminering orsakar skillnader i möjligheter i livet och i levnadsförhållanden som orsakar olika ojämlika socioekonomiska förhållanden (exempelvis utbildning). Deltagandet i samhället begränsas och inflytandet minskar, vilket har en negativ effekt på hälsan.

Diskriminering resulterar i olika bemötande som leder till olikheter i tillgång till hälsofrämjande resurser (exempelvis sjukvård).

Socialt stöd kan både förvärra och minska diskrimineringens effekter på hälsa. Det är innehållet i det sociala stödet som har betydelse.

 

Källor/länkar för mer information:

Förväntad medellivslängd 2014-2018, Statistiska Centralbyrån

Livslängden i Sverige 2011-2015 tabell T11, Statistiska Centralbyrån

Sjukdomsförebyggande metoder, Barbro Holm Ivarsson, 2014

Det handlar om jämlik hälsa, SOU 2016:55

Regeringens proposition 2017/18:249, Målområde 2: Kunskaper, kompetenser och utbildning

https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/

Rapport ”Diskriminering – ett hot mot folkhälsan” (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering R 2006:1

https://www.norrbotten.se/Utveckling-och-tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/HBTQ-/

https://www.rfsl.se/hbtq-fakta/

 

Vilka av dessa livsmedel äter vi i Norrbotten mindre av än övriga Sverige? *

Rätt svar:

Enligt den nationella enkätundersökningen Hälsa på lika villkor (Folkhälsomyndigheten, Statistiska Centralbyrån, 2018) ligger norrbottningarna i statistiken betydligt högre än övriga riket när det gäller riskabelt lite frukt och grönsaker i kosten.I enkäten ställs frågor om hur ofta en person äter frukt och bär samt grönsaker inklusive rotfrukter. Riskabelt lite innebär 0-1.3 gånger per dag.

Att äta frukt och grönsaker har visat sig ha ett samband med goda matvanor i allmänhet. Grönsaker, frukt och bär innehåller mycket vitaminer, mineraler och andra nyttigheter. De olika färgerna kommer från skyddande ämnen. Därför är det inte bara vackert utan också bra för hälsan att äta färgglatt. Många grönsaker och frukter är rika på fibrer, som har olika positiva effekter i kroppen. Fibrer mättar bra och håller magen igång.

Äter man mycket grönsaker och frukt minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Det är bra att äta minst 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel två generösa nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter och två frukter. Men även en liten ökning är bra för hälsan. Potatis ingår inte i mängden 500 gram, men är bra mat ändå.

Enbart 3 procent av männen och 9 procent av kvinnorna i Norrbotten når rekommendationen om 500 gram frukt och grönsaker per dag (svarat att de äter minst 5 gånger per dag). 46 procent bland männen i länet (riket 36 procent) och 25 procent bland kvinnorna i länet (riket 18 procent) äter så lite frukt och grönsaker att det klassas som riskfyllt för hälsan (0‐1.3 gång per dag).

 

Källor/länkar för mer information:

www.livsmedelsverket.se

www.folkhalsomyndigheten.se

Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten och Statistiska Centralbyrån, 2018

Vilka av dessa är exempel på frisk-faktorer som kan stärka den psykiska hälsan? *

Rätt svar:

Känslan av att bli accepterad för den du är, att se en mening med sitt liv, goda och trygga relationer samt en trygg och trivsam livsmiljö är exempel på frisk-faktorer som kan hjälpa till att stärka den psykiska hälsan.

Det finns yttre och inre frisk-faktorer som kan hjälpa till att stärka vår psykiska hälsa. Goda vanor och rutiner när det gäller fysisk aktivitet, vila och kost är exempel på yttre faktorer som påverkar positivt. Även goda och trygga relationer har betydelse, att ha någon att prata med om sina problem och att kunna dela med sig av både sorg och glädje till någon. Andra exempel på yttre faktorer är en trygg och trivsam livsmiljö, ett arbete som du kan försörja dig på eller bra utbildnings- och studiemöjligheter.

De inre friskfaktorerna handlar om dina känslor och förmågor och om hur du upplever dig själv i specifika situationer. Tillräckligt god självkänsla och känslan av att bli accepterad för den du är samt möjligheten att kunna påverka och möjligheten att förverkliga eller uppnå egna mål är exempel på inre frisk-faktorer för en god psykisk hälsa.

Bland de inre frisk-faktorerna ingår också existentiell hälsa, som bland annat kan beskrivas som känslan av att det finns en mening med livet, att kunna känna inspiration och tacksamhet inför t.ex. naturen, konst och musik. Det kan också vara att ha en framtidstro även när livet är svårt och att ha en tro (som inte behöver vara av religiös art) som ger styrka i vardagen.

Den sociala hälsan, som hänger samman med den fysiska och psykiska, utgörs också av friskfaktorer, både yttre och inre. Det handlar om att vara delaktig i ett sammanhang (att du tillhör en gemenskap – i familjen, bland vänner, på arbetsplatsen, i skolan etc) och kan känna dig bekräftad. Förutom att ha goda sociala relationer, förstärks även ditt sociala välbefinnande av om du har en god ekonomi och ett bra boende, om du har möjlighet att utveckla och förverkliga dig själv och utöva dina intressen.

Källor/länkar för mer information:

mieli.fi

www.fysioterapeuterna.se

www.1177.se/Vastra-Gotaland

http://www.hfsnatverket.se/existentiell-halsa

www.halsosidorna.se/socialhalsa

 

I Norrbotten är insjuknandet i hjärtinfarkt högst i landet men hjärtinfarkt kan till stor del förebyggas. Åtta av tio hjärtinfarkter skulle kunna förhindras genom *

Rätt svar:

Goda levnadsvanor som att inte röka, vara regelbundet fysiskt aktiv, ha hälsosamma matvanor och mycket måttligt intag av alkohol har visat sig förebygga 8 av 10 hjärtinfarkter, dvs 80 procent.

Tobaksrökning är den enskilt farligaste åtgärdbara riskfaktorn för sjukdom och död. I Sverige dör cirka 12 000 personer årligen relaterat till tobak. Den vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärt-kärlsjukdom. Enligt Folkhälsomyndigheten dör cirka 32 000 människor varje år i hjärt-kärlsjukdom och cirka 3 500 av dödsfallen orsakas av tobak (drygt 10 procent). Det lönar sig alltid att sluta röka. Oavsett hur länge man har varit rökare kommer hälsovinsterna snabbt och effektivt. Redan efter 12 timmar efter rökstopp minskar risken för hjärtinfarkt och efter 12 månader har risken halverats. Efter 5 år är risken nästan lika liten som hos den som aldrig rökt.

Var fysiskt aktiv regelbundet. En daglig rask promenad på 30 minuter är bra motion och minskar risken för att få en kranskärlssjukdom. Personer som är måttligt fysiskt aktiva har en halverad risk för hjärt-kärlsjukdom och andra kroniska sjukdomar som till exempel typ 2-diabetes och vanliga cancersjukdomar. Fysisk aktivitet påverkar flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom positivt, bland annat sänks blodtrycket och konditionen. Även blodfetterna och blodsockret förbättras. Långvarigt stillasittande, brist på fysisk aktivitet och dålig kondition ökar istället risken för många kroniska sjukdomar och förtida (eller för tidig) död. Forskning har visat att bristen på fysisk aktivitet, d v s fysisk inaktivitet och stillasittande, nu orsakar vart 10:e förtida (eller för tidigt) dödsfall i världen. Det betyder att bristen på rörelse orsakar lika många dödsfall som rökningen gör internationellt, d v s förkortar livet ungefär lika mycket som rökning.

Forskning visar på samband mellan matvanor och risken att drabbas av till exempel hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, demens och cancer. Enligt WHO orsakar ohälsosamma matvanor cirka 30-50 procent av alla hjärt-kärlsjukdomar. Matmönster som karakteriseras av lite kolhydrater och mycket animaliskt protein och fett är kopplat till ökad risk för tidig död. Ett högt intag av mättat fett (animaliskt) höjer det ”onda ” kolesterolet och ökar inflammation i kroppen vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Intag av enkel-och fleromättade fetter (flytande fetter, oljor, fet fisk, nötter) har motsatt effekt. Hälsosamt matmönster minskar i stället risken för hjärtinfarkt, stroke och vissa cancersjukdomar. I det mest hälsosamma matmönstret utgörs basen av grönsaker, baljväxter (ärter, bönor, linser), rotfrukter, lök, färska kryddor, frukt, bär, nötter, mandel, frön, grovt bröd och andra fiberrika spannmål samt pasta och ris. Basfettet är vegetabiliska oljor. Fisk (helst fet), skaldjur eller musslor rekommenderas minst 2 – 3 gånger i veckan samt måttliga mängder kyckling och mejeriprodukter medan intag av rött kött och charkuterier begränsas.

Alkohol påverkar alla organ i kroppen bland annat ökar puls och blodtryck. Det finns ingen riskfri alkoholkonsumtion. Känsligheteten för alkohol är också olika från person till person, exempelvis beroende på ålder och sjukdomar. Ett lågt till måttligt alkoholintag har inga uppenbart skadliga effekter på hjärtat och blodkärlen, medan hög alkoholkonsumtion medför risk för skador. Risken för hjärtrytmrubbningar, exempelvis förmaksflimmer, ökar. Alkoholkonsumtion rekommenderas INTE för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Den skyddande effekten är mycket osäker och gäller endast äldre personer och vid mycket låg konsumtion. Senare forskning har dock visat att det finns samband med flera olika cancersjukdomar även vid låg alkoholkonsumtion.

Källor/länkar för mer information:

Fact sheets, WHO 2017

www.fyss.se

www.sundkurs.se

www.1177.se

www.livsmedelsverket.se

Riddargatan1.se

Varför är regelbunden fysisk aktivitet ”världens bästa medicin”?*

Rätt svar:

Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar kondition och muskelstyrka och gör att det är lättare att hålla vikten. Skelettet stärks. Starka muskler och ett starkt skelett minskar risken för fall och frakturer. Minnet och koncentrationsförmågan förbättras, liksom sömnen. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för många sjukdomar, exempelvis högt blodtryck, diabetes, hjärtinfarkt, stroke, vissa cancersjukdomar, demens och depression.

Rekommenderad dos för hälsa är minst 150 minuter måttligt intensiv fysisk aktivitet per vecka (motsvarande rask promenad) eller minst 75 minuter intensiv fysisk aktivitet per vecka (ex. jogging, bollsporter) eller en kombination av båda. Dessutom rekommenderas träning som belastar skelett och muskler minst två gånger per vecka, samt att minska på stillasittande tid, exempelvis regelbundna bensträckarpauser.

Fysisk aktivitet påverkar kroppens och hjärnans olika fysiologiska system positivt. Fysisk aktivitet har både akuta och långsiktiga effekter på kroppen. Regelbunden fysisk aktivitet ökar syreupptagningsförmågan, dvs. förbättrar konditionen, sänker blodtrycket och förbättrar kroppens sockeromsättning, dvs. förmågan att omsätta och ta upp socker från blodet till musklerna. Risken för typ 2-diabetes minskar därmed. Även kroppens förmåga att bryta ner och omsätta fett förbättras och blodfetterna får därmed bättre sammansättning. Regelbunden, måttligt intensiv fysisk aktivitet påverkar också koagulationssystemet positivt och minskar risken för blodproppar, samt minskar inflammationer i kroppen. Dessa positiva effekter minskar i sin tur risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och fler olika cancersjukdomar. Regelbunden fysisk aktivitet motverkar negativa effekter av stress genom reglering av stresshormonerna, och därigenom minskas känsligheten för stress. Dessutom påverkas hjärnan positivt genom förbättring av kognitiva funktioner som minne, koncentration och inlärningsförmåga. Risken för sjukdomar som depression och demens minskar.

Källa: FYSS 2017

En vanlig konsekvens av att vara utsatt för våld i en nära relation är …*

Rätt svar:

Att utsättas för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men också leda till bland annat kroniska smärtor, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan närstående. Det handlar både om heterosexuella och samkönade relationer samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer.

Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med.

Personer som blivit utsatta för våld i nära relation kan få fysiska skador som exempelvis tandskador, frakturer och blåmärken. De kan även uppvisa symptom på posttraumatiskt stressyndrom, depression, självskadebeteende, men också riskbruk av alkohol, smärta i kroppen, underlivsbesvär och tarmbesvär.

Källor/länkar för mer information:

https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/

https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/medicinska-och-psykosociala-konsekvenser-av-vald-i-nara-relationer/

Hur stor andel av tillfällig föräldrapenning (vård av sjukt barn) togs ut av män i Norrbotten 2018?*

Rätt svar:

Under 2018 togs 21,9 procent av tillfällig föräldrapenning ut av de norrbottniska männen. I riket ligger siffran på 21,5 procent.

Det är av stor betydelse för barnets hälsa att den/de föräldrar som finns också är närvarande. Föräldrar har huvudansvaret för barnets personliga förhållanden och för att barnets behov blir tillgodosedda. Föräldrar är i regel också de viktigaste personerna i barnets liv och de som känner barnet och dess behov bäst. En god anknytning och relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden.

I barnkonventionen framgår att konventionsstaterna ska göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. I ett jämställt föräldraskap eftersträvas ekonomisk jämställdhet och en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet mellan kvinnor och män. Ett jämställt föräldraskap, där båda föräldrarna deltar och gemensamt utövar omsorgen om barnet, gynnar barns hälsa och utveckling. Även föräldrarnas hälsa kan därigenom främjas. Det jämställda föräldraskapet kan även bidra till att motverka mäns våld mot flickor och kvinnor samt föräldrars våld mot barn. Detta förutsätter bl.a. att ett jämställt föräldraskap utmanar begränsande och destruktiva föreställningar om kön och främjar alla föräldrars delaktighet i frågor som traditionellt har betraktats som antingen mammors eller pappors ansvarsområde.

Källor/länkar för mer information:

Statistik över föräldrapenning kommunvis, Försäkringskassan

En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd, Socialdepartementet

Vad innebär sexuellt samtycke? *

Rätt svar:

Frivilligt sex – sexuellt samtycke – betyder att en person har uttryckt ja till en sexuell handling med ord eller kroppsspråk. Den som vill ha sex måste alltså ta reda på om den andra verkligen vill vara med, till exempel genom att fråga personen eller uppmärksamma personens kroppsspråk. Finns inga tecken på att personen deltar frivilligt bör den som vill ha sex utgå ifrån att den andra personen inte vill. Den som vill ha sex behöver därför ta reda på vad den andra personen vill.

Alla har rätt till säkra, positiva och njutbara sexuella upplevelser i motsats till otrygga, negativa och obehagliga. I Sverige finns sedan 1 juli 2018 en samtyckeslagstiftning som bygger på att alla sexuella handlingar ska vara frivilliga. Samtycke är en viktig aspekt i fråga om både mänskliga rättigheter och sexuell hälsa då människor själva ska få bestämma över sina kroppar och liv.

Det är viktigt att komma ihåg att bara för att en person gett sitt samtycke en gång så är inte det samma sak som att det alltid finns ett samtycke. Ett samtycke innebär inte heller att det finns samtycke till alla aktiviteter med sexuell koppling. Det kan vara så att personen sagt ja till din kropp nära sin kropp under exempelvis en dans, men inte vill mer än så. Det kan också vara så att personen sagt ja till hångel och smek, men inte vill ha sex.

Det är därför viktigt att fråga vid varje ny situation, om personen eller personerna är okej och vill fortsätta. Om du inte vill påbörja en sexuell aktivitet, göra fler sexuella aktiviteter eller du inte vill fortsätta med de aktiviteter som ni påbörjat under samtycke har du rätt att säga nej eller på annat sätt uttrycka ditt nej och få ditt nej respekterat.

Du ska inte behöva förklara och försvara ditt val. Du har också en skyldighet att lyssna in och respektera den andra personens nej eller frånvaro av ja.

Större delen av Sveriges befolkning tycker att det är viktigt med sex i en romantisk relation och känner sig fria till att ta initiativ till sex, och kan säga nej till sex. Det gäller dock inte alla människor. Män upplever i högre grad att de sällan eller aldrig kan säga nej till sex, liksom personer med kort utbildning och transpersoner. Stereotypa könsnormer behöver diskuteras med alla, men särskilt med unga pojkar och män, för att förhindra att normer kopplade till maskulinitet med initiativtagande och att alltid vilja ha sex.

Källor/länkar för mer information:

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017, Folkhälsomyndigheten

1177.se

www.brottsoffermyndigheten.se

9. Vad utmärker norrbottningarnas tobakskonsumtion?*

Rätt svar:

Det är mycket vanligare att snusa i Norrbotten jämfört med riket.

23 procent av männen och 8 procent av kvinnorna i Norrbotten snusar dagligen. I länet har andelen män som snusar minskat över tid, medan andelen snusande kvinnor ökat de senaste åren. I riket snusar 18 procent av männen och 4 procent av kvinnorna.

Andelen norrbottningar som uppger att de röker dagligen har fortsatt minska kontinuerligt sedan 2006. År 2018 rökte 6 procent av männen dagligen och 9 procent av kvinnorna i länet, vilket motsvarar ca 14 500 norrbottningar i åldern 16-84 år. Detta kan jämföras med 2006 års nivå på dryga 28 000 dagligrökare, vilket visar på nära en halvering i länet.

Fortfarande ligger daglig rökning bland kvinnor i länet lite högre än i riket. I riket röker 7 procent av männen och kvinnorna dagligen.

Det finns många fördelar med att sluta med tobak. En som väljer att sluta röka förlänger livet med i genomsnitt 10 år. Med rökning följer många hälsorisker såsom lungsjukdomar, cancer, hjärtinfarkt, hjärnblödning, blodpropp, impotens, tandlossning och ryggvärk. Vid snusning ökar risken för dödlig infarkt och dödlig stroke, förhöjt blodtryck och permanenta förändringar i munhålan.

Det finns inget vetenskapligt stöd för att använda snus som avvänjningsprodukt av annan tobak, bland annat eftersom att nikotinberoendet kvarstår. Det finns heller inget stöd för att e-cigaretter skulle fungera bättre vid avvänjning än andra nikotinläkemedel. Studier visar att de som använder e-cigaretter i störst utsträckning är de som även röker vanliga cigaretter.

Källor/länkar för mer information:

Den nationella enkätundersökningen Hälsa på lika villkor (Folkhälsomyndigheten och Statistiska Centralbyrån, 2018)

https://www.norrbotten.se/publika/lg/utv/Folkh%c3%a4lsocentrum/Tobak/broschyr-framsida-150×150-sluta-med-tobak-och-fa-en-battre-halsa_webb.pdf

För hjälp att sluta använda tobak, läs mer på: www.norrbotten.se/tobaksavvanjning

Dricker norrbottningarna mer alkohol än riksgenomsnittet per år? *

Rätt svar:

Nej, norrbottningarna dricker något mindre alkohol än riksgenomsnittet, men har högre intensivkonsumtion. Med intensivkonsumtion menas att man dricker fler glas vid ett och samma tillfälle.

Riskbruk av alkohol föreligger när:
• en man dricker mer än 14 standardglas per vecka
• en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka
•För gravida kvinnor definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk.

Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, d.v.s. när:
• en man dricker mer än 5 standardglas vid ett och samma tillfälle
• en kvinna dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle

Tips för att dricka kontrollerat:

  • Välj vartannat glas alkoholfritt
  • Drick långsamt och vänta med att fylla på
  • Ät mat innan du dricker
  • Drick inte för att släcka törsten

Riskgränsen kan vara lägre om du:
• har något hälsoproblem som kan påverkas av alkohol
• tar någon medicin
• mår psykiskt dåligt
• har alkoholproblem i släkten
• är äldre eller yngre.

I jämförelse med riket ligger Norrbottningarnas alkoholkonsumtion i huvudsak lägre än genomsnittet. I jämförelse med andra europeiska länder ligger den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen 15 år och äldre i Sverige under genomsnittet för Europa.

2015-2018 Hälsa på lika villkor, Alkoholriskbruk, fördelat på kön. Länet jämfört med riket.
Procent av befolkningen (%)

Män                    Kvinnor             Totalt

Norrbotten         16,9                     9,8                      13,4

Riket                   19,6                    13,1                     16,4

 

Tillgängligheten till alkohol har ökat över tid avseende antal serveringstillstånd och Systembolagsbutiker. Räknat i liter ren alkohol (100 %) per person femton år och äldre, har den totala konsumtionen 2018 minskat till ungefär samma nivå som den var 2001 (8,8 liter ren alkohol per person). Män dricker mer alkohol än kvinnor men över tid har skillnaden mellan mäns och kvinnors självrapporterade alkoholkonsumtion minskat. Sedan första hälften av 00-talet har skolungdomars alkoholkonsumtion sjunkit kraftigt. Detta gäller båda könen såväl i årskurs 9 som i gymnasiets år 2.

Källor/länkar för mer information:
Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten och Statistiska Centralbyrån, 2018

www.can.se

https://www.1177.se

http://riddargatan1.se

https://www.who.int

https://www.iq.se

https://www.drugsmart.com

Vilket av följande påståenden är viktigast för att uppnå/behålla en god munhälsa?*

Rätt svar:

Att borsta tänderna morgon och kväll med två centimeter fluortandkräm i två minuter, ”2 + 2 + 2”, är den viktigaste förebyggande åtgärden för en god munhälsa.

Karies är en av de vanligaste sjukdomarna i munnen och en av de vanligaste infektionssjukdomarna i världen. Karies kan ge skador (hål) i tänderna. Den beror bland annat på en obalans mellan de bakterier som finns i munnen, den kost (främst det socker) som du äter och din saliv.

Om du äter sötsaker eller dricker söta drycker ofta får saliven inte tillräckligt med tid på sig att reparera emaljen efter syraangreppet. Därför är det inte bra för tänderna om du äter sötsaker för ofta. Om det finns fluor i saliven, till exempel genom att du dagligen borstar tänderna med fluortandkräm, fungerar salivens reparationsarbete bättre.

För att förebygga kariesskador är det speciellt några saker som är viktiga:

  • undvika att småäta mellan måltider
  • undvika att ofta dricka drycker med socker i (exempelvis läsk och sockrat te eller kaffe)
  • borsta tänderna två gånger per dag med fluortandkräm.

En annan munsjukdom är tandlossning (Parodontit), en infektionssjukdom som leder till att tänderna långsamt lossnar genom att deras fäste i käken förstörs. Den beror framför allt på att det finns bakterier runt tänderna. Om man under lång tid inte rengör tänderna ordentligt kan tandköttet bli inflammerat. Ett tidigt tecken på tandlossning är att det blöder från tandköttet när man borstar tänderna. Noggrann tandrengöring med tandborste och mellanrumshjälpmedel är bästa sättet att förebygga tandlossning.

Hur du mår i munnen påverkar ditt välbefinnande och din hälsa. Livsstilen – hur du lever, vad du äter och dricker – påverkar både munhälsan och allmänhälsan. Det finns också starka samband mellan munhälsa och allmän hälsa. Genom att skapa dig en god munhälsa kan du minska risken att utveckla andra allmänsjukdomar.

Källor/länkar för mer information:

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer tandvård. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/tandvard/

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vuxentandvård-Stöd för dig som besöker tandvården https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2011-11-6.pdf

1177, Hål i tänderna- karies https://www.1177.se/Varmland/sjukdomar–besvar/mun-och-tander/tander/hal-i-tanderna–karies/

1177,Tandlossning https://www.1177.se/Varmland/sjukdomar–besvar/mun-och-tander/tander/tandlossning/

Tandläkarförbundet- ta hand om hela dig https://tandlakarforbundet.se/munhalsodagen/ta-hand-om-hela-dig-kom-ihag-munnen/

Vad innebär antibiotikaresistens?*

Rätt svar:

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika.

Antibiotikaresistens innebär att en infektion orsakad av en bakterie inte går att behandla med ett visst antibiotikum på grund av att bakterien är resistent, motståndskraftig, mot detta antibiotikum. I vissa fall är resistensen naturlig, en viss sorts antibiotika har i grunden bara effekt på ett begränsat antal bakteriearter. Problemet med användning av antibiotika är att tidigare känsliga bakterier utvecklar antibiotikaresistens för att överleva, detta genom olika mekanismer. Antibiotikaresistenta bakterier kan överföras mellan människor, men också via djur, livsmedel och i vår miljö. Bakterier kan dessutom sprida antibiotikaresistens genom att byta resistensegenskaper med varandra.

Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen. Med ökad antibiotikaresistens blir infektioner svårare eller omöjliga att bota vilket i sin tur orsakar stort lidande och höga kostnader för sjukvården. Modern sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer eftersom de innebär en ökad infektionsrisk. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt.

Förebyggande arbete med hygien inom sjukvården och hygienrutiner i samhället förebygger infektioner och smittspridning vilket i sin tur minskar behovet av antibiotika. Barnvaccinationsprogrammet och influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre minskar också infektionstrycket.

Källor/länkar för mer information:

folkhalsomyndigheten.se

antibiotikasmart.se

Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa  desto mer resurser kan Region Norrbotten lägga på de sjukdomar som inte går att förebygga.

www.norrbotten.se